Pausa - du är värd det
I en vardag som snurrar på fort är det lätt att glömma bort hur viktigt det är med en paus. Från skolstart till pension drillas vi att vara effektiva och produktiva. Vi lär oss att en paus får man när man är klar och har förtjänat det. Vår produktivitet värderas med betyg, lön och eventuell uppmärksamhet. Pengar krävs i dagens samhälle men det är ett mynt med två sidor. Baksidan av myntet är oförmågan att helt slappna av när vi väl får möjlighet. Vi känner oss otillräckliga på jobbet, i hemmet, och får dåligt samvete när vi sätter oss ner. Någonstans djupt inom oss vill vi fortfarande att någon ska säga till oss att vi har varit duktiga och att vi förtjänar en paus.
Kliet i kroppen
Som yogalärare ser vi det ofta, kliet i kroppen på elever som har svårt att släppa taget även efter 60 eller 90 minuters fysiskt yogautövande. Det tar en stund för dem att komma till precis rätt viloposition, och råkar vilan vara längre än 3 minuter börjar de pilla igen. Rastlösheten smyger sig in. Anledningarna kan vara flera. Kanske frågar de sig hur länge de ska ligga där? Kanske finns en rädsla för att somna? Eller, så kanske tystnaden är obekväm? Det är alltid lika intressant att observera att trots att de har en hel arbetsdag och ett träningspass bakom sig, så är det svårt att ligga still i 5 minuter. Som lärare känner man så mycket ödmjukhet inför vad som pågår inom eleven. Vi vet att resan är deras egen, så vi lämnar utrymme för den.
Har du funderat över hur mycket du presterar?
Men låt oss så ett frö för fundering. Har du funderat över hur mycket du presterar? Hur mycket du gör varje dag, vecka, månad och år för att "förtjäna" din plats i samhället och på jorden? Om vi leker med tanken att du från och med idag inte behöver prestera någonting alls, hur känner du då? Lättnad eller motstånd? För många av oss är det svårt eftersom det strider mot allt vi har fått lära oss. Om vi identifierar oss så hårt med våra jobb, hur ska vi då en dag klara av pensionen? Årtionden av att göra till synes ingenting.
Vad tystnad gör för hjärnan
Kanske borde vi börja öva redan nu? Att sätta oss ner i 5 minuter om dagen och göra ingenting? Att pausa den eviga strömmen av konversation, radio, TV, poddar, musik, och sitta i tystnad. En studie från 2006 visade att 2 minuters total tystnad efter att ha lyssnat på musik ledde till minskat blodtryck, lägre puls och lugnare andning. I en annan studie såg man att 2 timmars tystnad skapade nya hjärnceller hos möss. Mössen bildade nya hjärnceller i hippocampus, den del av hjärnan som ansvarar för minne och känslor. Människor är inte möss, med det är troligt att tystnad påverkar vår hjärna på liknande sätt.
Pausa på olika sätt
Man kan pausa på många olika sätt; låsa in sig i bilen, sitta under ett träd, göra andnings övningar eller meditera m.m. Poängen är att fysiskt göra så lite som möjligt, med så lite stimulans som möjligt. När tankar kommer om vad du skulle kunna hinna med att göra istället - fråga dig "varför?". Varför är det så viktigt att göra den saken just nu? Varför får du inte sitta här bara för din egen skull? Se om du kan komma ner på djupet i ditt varför. När du hittar det - våga stanna kvar i känslan en stund. Här finns potential att bryta igenom något viktigt.
"Jag ska bara-syndromet"
Som tidigare utmattad vill jag säga dig som också lider av "jag-ska-bara-syndromet", eller som känner att du måste vara "en fixare", att detta är en viktig nöt att knäcka. Den här frågan behöver vi komma tillbaka till många gånger om, tills vi har lärt oss att paus och vila är något vi förtjänar. Vi är värda att stanna upp, sakta ner och återhämta oss. Vi behöver inte vänta till helgen eller semestern. Vi får och vi kan, avsätta tid för paus varje dag, men ofta står vi i vår egen väg.
Så fundera på hur du kan avsätta tid för 5 minuters paus varje dag. Om du vill öva inför pensionen tillsammans med andra, finns våra klasser Paus// och Återhämtning på schemat i höst.
Välkommen att njuta av stillheten.